Med en treåring är humöret ett lotteri. Hoppades på bra humör-vinst igår i badhuset, och mindre trilsk än de senaste dagarna.
Sammanfattningsvis kan vi väl säga att de första 50 minutrarna gick bra. Jag guppade runt runt med Kristian som höll ett stadigt tag om min hals, tillsammans med de andra mammorna och deras telningar. Det var ingen lektion egentligen, utan mest plaska omkring. När timmen började närma sig sitt slut tog Kristians goda humör också slut och ingenting var bra plötsligt. Han vägrade gå ur bassängen, vägrade att duscha (här gav jag med mig), vrängde och skrek när jag skulle sätta på honom kläderna (sket i strumporna till slut), la sig på golvet och ylade, ville envist ta ut kläderna ur en annan tants skåp och grät högljutt när han inte fick. De andra mammorna hade inte vett att låtsas som ingenting utan var tvungna att fråga vad det var för fel, varpå jag med ett stelt leende väste fram att han bara är lite trött. Herregud, har de aldrig sett lite treårstrots? Vänta ni bara, tänkte jag, tills era harmoniska tvååringar börjar trilskas.
Puh, tålamodet sätts verkligen på prov just nu. Varje dag. Men mellan sina trotsperioder är lilla prinsen ett under av lugn och harmoni och han ser kärleksfullt på oss arma föräldrar och delar ut pussar och kramar till höger och vänster. Som om han buffrar kärlek för en ny trotsperiod som komma skall.
Idag ska vi på lunch hos Andreas syssling som bor här i stan. Han har vunnit på lotto och byggt värsta villan tydligen, som vi ska inspektera idag. Undrar om de har såna där lejonstatyer vid grindarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar