Olika smak – inredning

 Ibland gör jag små ryck för att fixa till Andreas hus. Egentligen skulle jag vilja göra om det mesta men jag håller lågbudget och så har vi olika smak vad gäller inredning, Andrea och jag. Eller snarare alla de som bor i den här stan, och jag. Om jag vore sard skulle jag ha plockat fram alla prydnadsgrejer, den virkade duken på TVn (nej jag skojar inte), piedestalen, de torkade blomsterarrangemangen och hötorgskonsten. Dvs allt det som jag raskt plockade bort när jag kom hit. Helst skulle jag vilja lägga om det förbaskade 80-talsgolvet också. Förutom att brunt inte är min stil om det inte är trä så är det så himla hårt att gå på klinker hela dagarna. Och lädersoffan vill jag bara trolla bort. Bort! Via! Förutom att det återigen inte är min smak så är det som att sätta sig på en utomhusbänk på vintern och på somrarna när det gärna blir 35 grader inomhus blir de sjukt lårsvettiga. Brun är den också. Allt är brunt här. Brunt och mörkt som i en grotta. Det är latino-style helt enkelt. Andrea kallar det Rustico. Jag vet att alla här tycker att jag fulade till huset när jag målade träfönsterna vita och vad var det för fel på det turkosa överkastet med rosor på? Andrea å sin sida tycker att alla lägenheter i Stockholm är identiska och liknar sjukhus för att allt är så vitt och opersonligt. Ibland har vi meningslösa diskussioner om vad god smak är och det slutar alltid med att jag blir sur för jag tycker (vet) att jag har bäst smak, och Andra är lika säker på sin sak. Det är tråkigt att vi aldrig en endaste gång tycker lika om någonting som har med inredning, arkitektur eller kläder att göra. Verkligen aldrig. Och i mina mörka stunder tänker jag att med en svensk skulle jag minsann aldrig behöva tjafsa om sånt utan till och med kunna fnissa i samförstånd åt andras smak. Och glömmer bort att det egentligen är skit samma. Andrea är ju faktiskt en superbra pappa och vi har himla kul ihop och han är ju bara så bra!

Bla bla bla, det jag skulle komma till är att veckans Att göra är att låta sy upp ett draperi att hänga under trappen (90 m2  och inte en endaste städskrubb-hur tänkte man då). Tyget, som jag köpte idag och betalade 40 Euro för, hette Panna (betyder grädde) och verkade helt OK i butiken med lysrörsbelysning och det närmaste vitt som fanns, men här hemma har det en tydlig laxrosa slash persikofärgad ton och jag lovar att det skär sig grannt mot det brunspräckliga klinkergolvet och det röd- och vitrandiga tyget på stolarna. Men ORKA köpa nytt. Jag har ändå gett upp om att få till det här huset. Förutsättningarna finns helt enkelt inte. Förutom golvet så smalnar huset liksom av ju längre in man kommer vilket gör att det inte finns några räta vinklar vilket i sin tur gör att mattor, tavlor och allt möblemang ser ut att stå lite snett. Snett, brunt och mörkt men va sjutton. I-landsproblem!