Idag i matbutiken låtsades jag att jag inte såg Andrea när han kom emot mig i kassan med en vilt fäktande och skrikande Kristian i släptåg. Jag vet, skäms på mig men i kön till kassan som var en kilometer lång, minst, illskrek Aurora och kassörskan sa att jasså, det var den här lilla som skrek så förskräckligt, och jag orkade liksom inte säga att ja det var hon och här kommer storebror. Och eftersom jag bryr mig om vad andra tycker, även om jag försöker låta bli, så skulle jag vara tvungen att tillägga något om att i vanliga fall så har vi pli på barnen och de brukar vara som små solstrålar. Jag lovar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar