söndag 28 november 2010

Brrr, che freddo!

Nu har den riktiga kylan kommit även hit och lukten av brasved breder ut sig över stan och sätter sig i kläderna. Det är ju inte snöstorm som hemma men när kvicksilvret sjunker till 14 grader i sovrummet och den kalla fukten tränger sig in under både duntäcke och filt så känns ändå snö utomhus och behagliga 22 grader inomhus att föredra. Den vanligaste frågan, eller påstående snarare, jag får här är att jag borde ju inte frysa eftersom jag är viking (ja de kallar mig så och tycker att det är skojigt sagt) och van vid kyla och jag svarar samma sak varje gång att jag aldrig har frusit så mycket som jag har gjort här på Sardinien. Det är den här fuktiga kylan som inga kläder i världen rår på, det enda som hjälper är en rask promenad eller en kamin. Element som står på dygnet runt hör till ovanligheterna eftersom det är så dyrt med elektricitet och det är trots allt inte kallt mer än tre månader om året. Här är ofta en brasa i vardagsrummet den enda värmekällan.
Vi har dock lyxat till det med ett fristående element i sovrummen och elkamin i vardagsrummet. Vår elkamin är en mycket avancerad sak som Andrea vårdar ömt och kärleksfullt. Den ska dammsugas, servas, programmeras och matas med pellets. Det är som att ha ett tredje barn i huset (fast vi dammsuger och programmerar förstås inte Aurora och Kristian men det förstog ni säkert).

Förresten, Aurora sov tolv timmar inatt utan mat. Woho!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar